Jag ville gå med dig barfota i det höga gräset, där dina tysta tårar blandas med daggen.
Jag ville visa dig hur sol kan få tårar att lysa i prismats regnbågsfärger tills de försvinner, torkade av vinden tills bara en lätt smekning dröjer kvar
Har man haft det tufft blir man antingen bitter eller växer i sinnet. Kanske pendlar man, och har sina dåliga och bra dagar. Men det viktiga är att man inte fastnar i brunnen, utan vet hur man tar sig upp igen.
Wow ... detta är som att Odi har skrivit till mig ... tack Glittertind/ kram
SvaraRaderaPs Odi är en mycket saknad hundkompis
Dikten är gammal, men bilderna är nytagna.
SvaraRaderajag tyckte de passade ihop. Kul att du tyckte de stämde så väl.
Kram!
Du är en fin själ ... tack för det :-)
SvaraRadera/kram
Nja... Jag kanske har baktankar... Vem vet?
SvaraRaderaHar man haft det tufft blir man antingen bitter eller växer i sinnet. Kanske pendlar man, och har sina dåliga och bra dagar. Men det viktiga är att man inte fastnar i brunnen, utan vet hur man tar sig upp igen.
Så tänker jag också om det som drabbar oss om under ett liv ;.)
SvaraRadera/kram