Sidor

fredag 22 april 2011

ÄDELSTENAR, HALVÄDELSTENAR OCH STENAR

Gåva till mig själv på min stora dag. Gamla, fina turkoser och silver.

Äkta jade, ametister och bergkristall.
"Äkta" stenar, silver och äkta pärlor (Söta eller salta, spelar mindre roll) har alltid haft mer dragningskraft på mig mig än glas, och annat konstgjort, hur fint det än sett ut i det färdiga smycket. Kanske är det nyfikenheten på stenarnas eventuella påverkan på människan, enligt vissa kulturer, som påverkar mig. Eller så är det det faktum, att jag tillhör en generation, som tycker det är "fint" när stenarna är av ädel sort, som ger mig den känslan. Visst är det vackert, och ibland t.o.m. vackrare med konstgjort material, särskilt om det är välgjort och av hög kvallitet. Och de handgjorda glaspärlorna har jag fallit för helt. Men då ska de vara svenskt hantverk, inte kinesiskt silverfoil. För en handgjord pärla har alltid en utstrålning efter hantverkaren, på olika sätt, och smycket blir på något vis levande.
Gränserna för vad som är ädelt eller halvt ädelt när det gäller stenar i dag, har blivit så svävande och oklart. Många nya stenar har har tillkommit och börjat användas i smycken, så tendensen går åt att kalla allt rätt och slätt för "sten".
Här är några halsband med olika sorters stenar av olika finhetsgrad.

Med månsten, sötisar och silver.

Med peridot, sötisar och silver.