fredag 22 april 2011

ÄDELSTENAR, HALVÄDELSTENAR OCH STENAR

Gåva till mig själv på min stora dag. Gamla, fina turkoser och silver.

Äkta jade, ametister och bergkristall.
"Äkta" stenar, silver och äkta pärlor (Söta eller salta, spelar mindre roll) har alltid haft mer dragningskraft på mig mig än glas, och annat konstgjort, hur fint det än sett ut i det färdiga smycket. Kanske är det nyfikenheten på stenarnas eventuella påverkan på människan, enligt vissa kulturer, som påverkar mig. Eller så är det det faktum, att jag tillhör en generation, som tycker det är "fint" när stenarna är av ädel sort, som ger mig den känslan. Visst är det vackert, och ibland t.o.m. vackrare med konstgjort material, särskilt om det är välgjort och av hög kvallitet. Och de handgjorda glaspärlorna har jag fallit för helt. Men då ska de vara svenskt hantverk, inte kinesiskt silverfoil. För en handgjord pärla har alltid en utstrålning efter hantverkaren, på olika sätt, och smycket blir på något vis levande.
Gränserna för vad som är ädelt eller halvt ädelt när det gäller stenar i dag, har blivit så svävande och oklart. Många nya stenar har har tillkommit och börjat användas i smycken, så tendensen går åt att kalla allt rätt och slätt för "sten".
Här är några halsband med olika sorters stenar av olika finhetsgrad.

Med månsten, sötisar och silver.

Med peridot, sötisar och silver.

6 kommentarer:

  1. Tack!
    Jag lägger in några till...

    SvaraRadera
  2. Tack!
    Turkoserna och jaden är secondhand. Det är kul att fynda och återanvända så fint material.

    SvaraRadera
  3. Hej!!

    Jag tittar in här med jämna mellanrum och blir mer och mer imponerad av dig. Vad duktig du är och vilka fina arbeten du gör.

    Kram och en fortsatt skön påsk:-)


    N-G

    SvaraRadera
  4. Tack!
    Det värmer helt otroligt! Jag är imponerad av dig också!
    Kram, och ha en fortsatt skön helg du med!

    SvaraRadera

SKÖTSEL AV SMYCKEN

Egentligen vill man tro att metall och stenar är oömma, och håller färg, glans och lyster för "vardagsslitage". Men några saker kan vara bra att veta:


Oäkta smycken består av metallegering (blandad metall) och då finns ofta bl. a. koppar med i bilden. Särskilt i fuktig, varm och salt miljö (svett... bad... varma, fuktiga lakan, luften i ett badrum) vandrar kopparjonerna lätt till de andra metallerna, så att röd missfärgning uppstår. Det kallas på fackspråk för galvanism, och till vardags för rost eller oxidering. Det sker snabbast när en katalysator tillsätts. I detta fall salt.

Guld är en ädel metall, och stabil, men silver blir svart med tiden.

Äkta pärlor och vissa stenar, som turkoser, bärnsten, malakit är känsliga för parafym, hårspray och andra kemekalier. Det är också bra att veta.

DÄRFÖR:

Smycken i badrummet oxiderar lätt.

Smycken i fuktig sängvärme likaså.

Parfym och hårspray innehåller kemikalier, som kan förändra metall och vissa känsliga stenar. (Bärnsten, turkos, äkta pärlor)

Solen kan också förändra bärnsten och turkos.

Blus eller tröja mellan smycke och hud är ett bra sätt att hålla smycket fint länge.

TARA

TARA
Makraméhalsband i svart tigergarn med äkta silverdetaljer, turkoser, bärnsten och korall. (Sålt)

MICROMACRAMÈ

Micromacrame kallas den teknik jag använder till mina finaste knutna halsband och armband. Materialet jag använder är, för det mesta, vaxad bomullstråd, eller tråd av lin. Men helst vill jag knyta med syntettråd som är så pass tunt, att det t.o.m. går att trä på sötvattenspärlor och stenar med lite mindre hål i, där det passar.

Knyttekniken är mycket gammal och kan återfinnas både bland indianer och i gamla Kina. Sjömännen använde också dessa knutar till både flaskdekorationer (skydd) och annat i sin vardag.

Mönstervariationen och knutarna har jag, personligen, hittat i gamla böcker från 60-70-talet, då denna tekniken hade en trend-period. Man gjorde både gardiner, vepor, väskor, skärp och visa plagg i makramé, på den tiden, men använde då ett helt annat garn än det som finns i mina smycken.

Nu har makramé blivit trend igen. Men nu är det, i första hand, smycken som gäller, med finare knutar och med pärlor och stenar, som inslag.

AUM

AUM
Svart makraméhalsband med äkta stor silverpärla med AUM-tecken två lila agater, m.m. (1259:-)
BRINN-STEN

Förstenad kåda
fylld av forntidens mystik

Strandar
med havets dyning

Brinner
i sanden
som på sin jättefuras bark
i samma sol
som i förgånget Eden

(dikt av Christina Glasell)
Vet du om att bärnsten är så lätt att den flyter i saltvatten? I södra Sveriges kan man göra fynd från Skånes östkust till upp utmed Hallandskusten. Det är den fina Baltiska bärnstenen man hittar då.

På halländska kallas bärnsten för RAV

COILAT JADEHÄNGE

COILAT JADEHÄNGE

FABLE (Dikt som i tävlingen VINTERSAGA illustrerade halsbandet nedan)

She was a lady, bent with age,
so shy, not fond of talking.
Her hair was grey, just like her clothes
but her footsteps were silver, when she was walking.

The touch of her feet glistered pale
of something with magical power.
They looked like stars of the Milky Way
seen in the twilight hour

No one could understand this kind of glow.
Wise man said: "We know nothing that is shining so."
But the purple roses at her gate
(You will them always remember)
ignored the winter and the snow,
blossoming in dark December.

Everywhere else the isy cold
froce every leaf and flower
but around her little gardengate
was summerwind with mighty power.

(by Christina Glasell)