söndag 13 maj 2012

DALASTENAR

Tre helt platta fina porfyrstenar, handplockade och tumlade av en samlare, som hittat dem någonstans i mellansverige. Jag har  infattat dem med seadbeads och de har fått olika band, sydda i tekniken spiral rope. Stenarna fick jag av min bror, som var vän med denne samlare. Men så dog vännen, och jag var lite besviken över att inte kunna få tag i fler platta, tumlade stenar.... Tills nu... På en auktion på Tradera hittade jag precis samma slags stenar. De lär vara handplockade och tumlade av en samlare här i Sverige. Jag undrar... Jag känner hur Gudarna ler...



 


söndag 6 maj 2012

MAGATAMAS PÅ MITT VIS

Magatamas är en sorts glaspärla, som blir som en vinge, när man sätter den på tråd. Här har jag använt makramé till att göra något fint med dessa pärlor. Blomman gjorde jag genom att fästa trådar på en liten metallring och knöt sedan ett varv runt. Nästa varv la jag till ännu fler trådar, samtidigt som jag började fästa pärlor i varannan knut. I varvet därpå ökade jag trådantalet ytterligare och fortsatte med att fästa nya pärlor... Det blev en blomma med massor av trådar åt olika håll... Jag funderade och funderade och prövade mig fram.... Sparade ett par trådar för dekoration. Gjorde gallermönster, som jag inte tidigare försökt mig på, och sedan en sorts makramé kedja, som också var ny för mig... När jag skulle böja av för nacken  tyckte jag det såg konstigt ut.  Lite för brett och klumpigt tyckte jag och på tok för smalt på sidorna för att det skulle se snyggt ut. Jag prövade många varianter, men de såg alla konstrade ut innan jag kom på det: Virkning!  Perfekt!
Sedan till fotohörnan i köksfönstret... Svart? Hur gör man? Jag blev inte alls nöjd med resultatet, men fick det inte mycket bättre. Men i dag tog jag en ny bild, som blev något bättre. Så här:


SKÖTSEL AV SMYCKEN

Egentligen vill man tro att metall och stenar är oömma, och håller färg, glans och lyster för "vardagsslitage". Men några saker kan vara bra att veta:


Oäkta smycken består av metallegering (blandad metall) och då finns ofta bl. a. koppar med i bilden. Särskilt i fuktig, varm och salt miljö (svett... bad... varma, fuktiga lakan, luften i ett badrum) vandrar kopparjonerna lätt till de andra metallerna, så att röd missfärgning uppstår. Det kallas på fackspråk för galvanism, och till vardags för rost eller oxidering. Det sker snabbast när en katalysator tillsätts. I detta fall salt.

Guld är en ädel metall, och stabil, men silver blir svart med tiden.

Äkta pärlor och vissa stenar, som turkoser, bärnsten, malakit är känsliga för parafym, hårspray och andra kemekalier. Det är också bra att veta.

DÄRFÖR:

Smycken i badrummet oxiderar lätt.

Smycken i fuktig sängvärme likaså.

Parfym och hårspray innehåller kemikalier, som kan förändra metall och vissa känsliga stenar. (Bärnsten, turkos, äkta pärlor)

Solen kan också förändra bärnsten och turkos.

Blus eller tröja mellan smycke och hud är ett bra sätt att hålla smycket fint länge.

TARA

TARA
Makraméhalsband i svart tigergarn med äkta silverdetaljer, turkoser, bärnsten och korall. (Sålt)

MICROMACRAMÈ

Micromacrame kallas den teknik jag använder till mina finaste knutna halsband och armband. Materialet jag använder är, för det mesta, vaxad bomullstråd, eller tråd av lin. Men helst vill jag knyta med syntettråd som är så pass tunt, att det t.o.m. går att trä på sötvattenspärlor och stenar med lite mindre hål i, där det passar.

Knyttekniken är mycket gammal och kan återfinnas både bland indianer och i gamla Kina. Sjömännen använde också dessa knutar till både flaskdekorationer (skydd) och annat i sin vardag.

Mönstervariationen och knutarna har jag, personligen, hittat i gamla böcker från 60-70-talet, då denna tekniken hade en trend-period. Man gjorde både gardiner, vepor, väskor, skärp och visa plagg i makramé, på den tiden, men använde då ett helt annat garn än det som finns i mina smycken.

Nu har makramé blivit trend igen. Men nu är det, i första hand, smycken som gäller, med finare knutar och med pärlor och stenar, som inslag.

AUM

AUM
Svart makraméhalsband med äkta stor silverpärla med AUM-tecken två lila agater, m.m. (1259:-)
BRINN-STEN

Förstenad kåda
fylld av forntidens mystik

Strandar
med havets dyning

Brinner
i sanden
som på sin jättefuras bark
i samma sol
som i förgånget Eden

(dikt av Christina Glasell)
Vet du om att bärnsten är så lätt att den flyter i saltvatten? I södra Sveriges kan man göra fynd från Skånes östkust till upp utmed Hallandskusten. Det är den fina Baltiska bärnstenen man hittar då.

På halländska kallas bärnsten för RAV

COILAT JADEHÄNGE

COILAT JADEHÄNGE

FABLE (Dikt som i tävlingen VINTERSAGA illustrerade halsbandet nedan)

She was a lady, bent with age,
so shy, not fond of talking.
Her hair was grey, just like her clothes
but her footsteps were silver, when she was walking.

The touch of her feet glistered pale
of something with magical power.
They looked like stars of the Milky Way
seen in the twilight hour

No one could understand this kind of glow.
Wise man said: "We know nothing that is shining so."
But the purple roses at her gate
(You will them always remember)
ignored the winter and the snow,
blossoming in dark December.

Everywhere else the isy cold
froce every leaf and flower
but around her little gardengate
was summerwind with mighty power.

(by Christina Glasell)