måndag 25 juni 2012

PÅ GÅNG





NYA STIGAR

Den som följer nya leder
över bergens högsta pass
måste trotsa alla väder
och ha skydd mot rovdjurstass.
Vägen, ofta hal och brant
följer nära stupets kant.

Svårt när benens krafter sviker
och när nattens vind är is.
Skuggor dansar modet viker.
Plötsligt stillnar vindens bris.
Morgonstjärnan viskar klar:
”Snart är vägen underbar!”

Vägen breddas, som ett under,
jämnas till, blir rak och fin.
Solen lyser många stunder.
Vatten har förbytts till vin.
Stora stenar finns ej mer.
Rosorna blir fler och fler.


(text och foto Christina Glasell)

torsdag 21 juni 2012

HAIKU DIKT (midsommarafton)






Granens sommarkjol
med mjuka ljusgröna fransar 
lånas av huldran
(Dikt och foto Christina Glasell)

onsdag 20 juni 2012

AMAZONITBLOMMA MED SEEDBEADS



Denna blomma av amazonit har legat i mina gömmor och väntat på bättre tider länge. Jag tittade på den och funderade på hur den skulle te sig bäst, och så prövade jag med att limma fast den mot ett underlag, för att kunna brodera något fint runt omkring. Jag var ganska nöjd när den var klar, men så kommer alltid den där frågan: Vad ska jag ha för band till den? Allt är tillåtet och möjligt, från ett enkelt läderband, till sydd kedja, typ spiral rope. Det blev sötvattenspärlor och lite annat. som ett vanligt pärlhalsband, i nyanser som tog upp färgen i hänget. Sedan valde jag ett lås i äkta silver, för att ta upp amazonitblommans form någorlunda och för att öka finhetsgraden.



lördag 16 juni 2012

NÄR INGA ORD FINNS



Jag var på begravning i går... Min svåger, en av Sveriges duktigaste naturfotografer, lämnade plötsligt både kameror och stor familj mitt i naturens underbaraste tid. Jag vill ge honom och hans närmaste en av mina finaste dikter. Den har varit publicerad i Piteåtidningen tidigare i år.


NÄR INGA ORD FINNS

Det finns inga ord som förmedlar
den innersta smärtans djup.
När stigarna plötsligt försvinner
framför ett hisnande stup.
När allt som leder tillbaka
är stängt av tiden som går.
Då vill jag att änglar ska vaka
vid din väg, så den ej blir för svår.

Jag ber om ljus genom natten
och en stav, som grönskar ibland
och en källa där gudarnas vatten
flödar bland stenar och sand.
Jag har hört om ett svärd,
som kan skära
igenom mörker och is.
Och jag vet en hand som förärar
oss nycklar på änglars vis

Ty det finns en dörr där det lyser
av sommar runt dörrkarmens kant.
Kanske står du och huttrar och fryser.
Sök då och se! Det är sant.
För det sägs att smärta och tårar
förvandlas till pärlor en gång
och vintrar förvandlas till vårar.
Det viskas i Herdens sång.

(text och foto av Christina Glasell)

lördag 9 juni 2012

FRIVOLITETER

Frivoliteter är, liksom makramé, virkning, knyppling och stickning ett sätt att göra knutar och öglor i fina mönster... Jag har använt den tekniken i mittblomman i detta armbandet, för att öva och testa hur man kan göra för att variera och utveckla sättet att arbeta. Det finns otroligt duktiga "beaders", särskilt i Öst, som behärskar detta till fullo. De är ouppnåeliga, men inspirerar en hel del med sin konst.

I smycket här, har jag bara använt äkta silver och äkta stenar. (Rosenkvarts, peridot, jade, bergkristall, ametist och sötvattenspärlor.)

måndag 4 juni 2012

OINSPIRERAD


Så hade forumet Inspira tävling igen bland sina medlemmar, som också fick rösta fram sina tre favoriter och tillika pristagare. Jag kände mig visserligen inte inspirerad till att åstadkomma något stordåd, men trasslade ändå ihop något i lila och grönt i makramé, som gick att deltaga med. Temat var något med stenar. Efterhand som knutarna ökade i antal, så lossnade det för mig och inspirationen flödade... Jag blandade färger efter behag och stenar efter färg tills jag var nöjd med resultatet. Det blev något i lila-grönt med rosa inslag... Ametist, smaragd, peridot, turmalin, jade, rosenkvarts, och grön calcit lyste upp den lila makramén. Fotot blev också bra med en bildbehandling jag aldrig gjort förut.
Men på Inspira uteblev framgången. Och någon pallplats blev det inte denna gången heller. De som vann var jättefina och mycket värdiga vinnare!
 Egentligen är det lite fel för kreativiteten att tävla. I alla fall för mig.... Jag försöker gissa mig till vad som går hem denna gången, och så får detta styra, i stället för den egna känslan och inspirationen. Men det är kul ändå att ha en utmaning och ett tema att gå efter. Och slår det, går man på moln ett tag... 


SKÖTSEL AV SMYCKEN

Egentligen vill man tro att metall och stenar är oömma, och håller färg, glans och lyster för "vardagsslitage". Men några saker kan vara bra att veta:


Oäkta smycken består av metallegering (blandad metall) och då finns ofta bl. a. koppar med i bilden. Särskilt i fuktig, varm och salt miljö (svett... bad... varma, fuktiga lakan, luften i ett badrum) vandrar kopparjonerna lätt till de andra metallerna, så att röd missfärgning uppstår. Det kallas på fackspråk för galvanism, och till vardags för rost eller oxidering. Det sker snabbast när en katalysator tillsätts. I detta fall salt.

Guld är en ädel metall, och stabil, men silver blir svart med tiden.

Äkta pärlor och vissa stenar, som turkoser, bärnsten, malakit är känsliga för parafym, hårspray och andra kemekalier. Det är också bra att veta.

DÄRFÖR:

Smycken i badrummet oxiderar lätt.

Smycken i fuktig sängvärme likaså.

Parfym och hårspray innehåller kemikalier, som kan förändra metall och vissa känsliga stenar. (Bärnsten, turkos, äkta pärlor)

Solen kan också förändra bärnsten och turkos.

Blus eller tröja mellan smycke och hud är ett bra sätt att hålla smycket fint länge.

TARA

TARA
Makraméhalsband i svart tigergarn med äkta silverdetaljer, turkoser, bärnsten och korall. (Sålt)

MICROMACRAMÈ

Micromacrame kallas den teknik jag använder till mina finaste knutna halsband och armband. Materialet jag använder är, för det mesta, vaxad bomullstråd, eller tråd av lin. Men helst vill jag knyta med syntettråd som är så pass tunt, att det t.o.m. går att trä på sötvattenspärlor och stenar med lite mindre hål i, där det passar.

Knyttekniken är mycket gammal och kan återfinnas både bland indianer och i gamla Kina. Sjömännen använde också dessa knutar till både flaskdekorationer (skydd) och annat i sin vardag.

Mönstervariationen och knutarna har jag, personligen, hittat i gamla böcker från 60-70-talet, då denna tekniken hade en trend-period. Man gjorde både gardiner, vepor, väskor, skärp och visa plagg i makramé, på den tiden, men använde då ett helt annat garn än det som finns i mina smycken.

Nu har makramé blivit trend igen. Men nu är det, i första hand, smycken som gäller, med finare knutar och med pärlor och stenar, som inslag.

AUM

AUM
Svart makraméhalsband med äkta stor silverpärla med AUM-tecken två lila agater, m.m. (1259:-)
BRINN-STEN

Förstenad kåda
fylld av forntidens mystik

Strandar
med havets dyning

Brinner
i sanden
som på sin jättefuras bark
i samma sol
som i förgånget Eden

(dikt av Christina Glasell)
Vet du om att bärnsten är så lätt att den flyter i saltvatten? I södra Sveriges kan man göra fynd från Skånes östkust till upp utmed Hallandskusten. Det är den fina Baltiska bärnstenen man hittar då.

På halländska kallas bärnsten för RAV

COILAT JADEHÄNGE

COILAT JADEHÄNGE

FABLE (Dikt som i tävlingen VINTERSAGA illustrerade halsbandet nedan)

She was a lady, bent with age,
so shy, not fond of talking.
Her hair was grey, just like her clothes
but her footsteps were silver, when she was walking.

The touch of her feet glistered pale
of something with magical power.
They looked like stars of the Milky Way
seen in the twilight hour

No one could understand this kind of glow.
Wise man said: "We know nothing that is shining so."
But the purple roses at her gate
(You will them always remember)
ignored the winter and the snow,
blossoming in dark December.

Everywhere else the isy cold
froce every leaf and flower
but around her little gardengate
was summerwind with mighty power.

(by Christina Glasell)