PÅ GÅNG

NYA STIGAR

Den som följer nya leder

över bergens högsta pass

måste trotsa alla väder

och ha skydd mot rovdjurstass.

Vägen, ofta hal och brant

följer nära stupets kant.

Svårt när benens krafter sviker

och när nattens vind är is.

Skuggor dansar modet viker.

Plötsligt stillnar vindens bris.

Morgonstjärnan viskar klar:

”Snart är vägen underbar!”

Vägen breddas, som ett under,

jämnas till, blir rak och fin.

Solen lyser många stunder.

Vatten har förbytts till vin.

Stora stenar finns ej mer.

Rosorna blir fler och fler.

(text och foto Christina Glasell)

HAIKU DIKT (midsommarafton)

Granens sommarkjol

med mjuka ljusgröna fransar 

lånas av huldran

(Dikt och foto Christina Glasell)

AMAZONITBLOMMA MED SEEDBEADS

Denna blomma av amazonit har legat i mina gömmor och väntat på bättre tider länge. Jag tittade på den och funderade på hur den skulle te sig bäst, och så prövade jag med att limma fast den mot ett underlag, för att kunna brodera något fint runt omkring. Jag var ganska nöjd när den var klar, men så kommer alltid den där frågan: Vad ska jag ha för band till den? Allt är tillåtet och möjligt, från ett enkelt läderband, till sydd kedja, typ spiral rope. Det blev sötvattenspärlor och lite annat. som ett vanligt pärlhalsband, i nyanser som tog upp färgen i hänget. Sedan valde jag ett lås i äkta silver, för att ta upp amazonitblommans form någorlunda och för att öka finhetsgraden.

NÄR INGA ORD FINNS

Jag var på begravning i går... Min svåger, en av Sveriges duktigaste naturfotografer, lämnade plötsligt både kameror och stor familj mitt i naturens underbaraste tid. Jag vill ge honom och hans närmaste en av mina finaste dikter. Den har varit publicerad i Piteåtidningen tidigare i år.


NÄR INGA ORD FINNS

Det finns inga ord som förmedlar
den innersta smärtans djup.
När stigarna plötsligt försvinner
framför ett hisnande stup.
När allt som leder tillbaka
är stängt av tiden som går.
Då vill jag att änglar ska vaka
vid din väg, så den ej blir för svår.

Jag ber om ljus genom natten
och en stav, som grönskar ibland
och en källa där gudarnas vatten
flödar bland stenar och sand.
Jag har hört om ett svärd,
som kan skära
igenom mörker och is.
Och jag vet en hand som förärar
oss nycklar på änglars vis

Ty det finns en dörr där det lyser
av sommar runt dörrkarmens kant.
Kanske står du och huttrar och fryser.
Sök då och se! Det är sant.
För det sägs att smärta och tårar
förvandlas till pärlor en gång
och vintrar förvandlas till vårar.
Det viskas i Herdens sång.

(text och foto av Christina Glasell)

FRIVOLITETER

Frivoliteter är, liksom makramé, virkning, knyppling och stickning ett sätt att göra knutar och öglor i fina mönster... Jag har använt den tekniken i mittblomman i detta armbandet, för att öva och testa hur man kan göra för att variera och utveckla sättet att arbeta. Det finns otroligt duktiga "beaders", särskilt i Öst, som behärskar detta till fullo. De är ouppnåeliga, men inspirerar en hel del med sin konst.

I smycket här, har jag bara använt äkta silver och äkta stenar. (Rosenkvarts, peridot, jade, bergkristall, ametist och sötvattenspärlor.)

OINSPIRERAD

Så hade forumet Inspira tävling igen bland sina medlemmar, som också fick rösta fram sina tre favoriter och tillika pristagare. Jag kände mig visserligen inte inspirerad till att åstadkomma något stordåd, men trasslade ändå ihop något i lila och grönt i makramé, som gick att deltaga med. Temat var något med stenar. Efterhand som knutarna ökade i antal, så lossnade det för mig och inspirationen flödade... Jag blandade färger efter behag och stenar efter färg tills jag var nöjd med resultatet. Det blev något i lila-grönt med rosa inslag... Ametist, smaragd, peridot, turmalin, jade, rosenkvarts, och grön calcit lyste upp den lila makramén. Fotot blev också bra med en bildbehandling jag aldrig gjort förut.
Men på Inspira uteblev framgången. Och någon pallplats blev det inte denna gången heller. De som vann var jättefina och mycket värdiga vinnare!
 Egentligen är det lite fel för kreativiteten att tävla. I alla fall för mig.... Jag försöker gissa mig till vad som går hem denna gången, och så får detta styra, i stället för den egna känslan och inspirationen. Men det är kul ändå att ha en utmaning och ett tema att gå efter. Och slår det, går man på moln ett tag...