Åtskilliga timmar har jag suttit framför datorn och nyfiken läst om olika gruvor, om Navajo-indianernas och andra stammars avancerade smyckes-tillverkning, om stenens påstådda magiska egenskaper, osv.
Jag har klyvt stenar för att se på de råa ytorna genom lupp och mikroskåp och försökt lära mig se om stenen är infärgad, om det är imitation, (Howlit liknar turkos när den är färgad, och magnesit används också som turkosimitation) om den är mald och blandad med färg, klister och plast och sedan formad (man-made) eller bara ytbehandlad med recin med mönster, som liknar matrixen i turkos. Matrix kallas stenen som turkosen växer ur. Den är oftast svart eller brun.
Turkosen är en porös sten, som tar åt sig smuts, om den inte ytbehandlas. Detta görs på olika vis. Treated turkos kallas det då. Harts har används i långa tider, och är det som ännu gäller för experterna. I Kina behandlas ytan ibland numera med färgad plast, med mönster av rutor och ränder som liknar matrix. Och stenen blir ofta förskönad till oigenkännlighet. (se bilder)
Turkosens färg varierar från grönt till himmelsblått och beror på förhållandet mellan järn och koppar i mineralet. Koppar-turkoser har en blåare färg. Nyanserna är olika från land till land och från gruva till gruva. Den mest eftertraktade färgen är den himmelsblå. Det var den, som fanns i de gamla gruvorna i Iran, och det är den, som numera finns i Sleeping Beautygruvan i Arizona USA. Sleaping Beauty-stenen har dessutom en hårdhet, som ingen annan turkos har, så den behöver inte ytbehandlas, och ytan kan poleras blank på ett sätt som inte andra turkoser tillåter. Den är mycket dyr och eftertraktad.
Kingmanturkosen, som också är från Arizona, har en djupare blå färg, men de allra finaste av dem är redan brutna och finns i smycken från 60-70-talet. (Deras kännetecken är den gyllene pyriten och kvarts, som matrixen kan innehålla.) Gruvdriften där lades ner något senare, när gruvan ansågs utarmad, men återupptogs efter en tid, för kopparbrytning, men med sämre turkoser i släptåg.
Det finns åtskilliga fina turkos-gruvor i Arizona och New Mexiko, men många är utarmade och nedlagda. Var och en har sitt kännetecken på turkosernas matrix, mönster och färg, och riktiga experter kan se var en sten kommer ifrån.
Turkoserna från Asien är ofta något grönare till färgen.
En "riktig" turkos är en av de dyraste ädelstenarna. Då får den inte vara färgad eller ytbehandlad med plast. Sådana stenar är svåra att få tag på nya numera. Och man måste akta sig för noga bedrägeri.
En sämre kvalitet på turkos är calk-turkos. Den är porösare och färgas i önskad blå färg. Den är inte så dyr.
Längst ner på min första sida finns några turkos-hängen att jämföra. Och på bilderna intill syns två små Sleaping Beautys och en Kingman-turkos med pyrit i ett halsband. På andra bilden har jag kluvit en kula och en avlång sten, för att jämföra yta och innehåll. En sten är något ljusare inuti, vilket visar på att den är färgad.
Stenens magiska egenskaper är också intressanta, men det är ett annat kapitel.
Jag älskar också turkoser och allt som har en turkos färgton. Det var mycket intressant att läsa din kunniga info om turkoser - tusen tack för den. Du gör fantastiskt vackra smycken, en ren glädje att titta på.
SvaraRaderaHa det gott!
Soliga hälsningar,
Lambergsfrua
Tack!
SvaraRaderaJag blir så överlycklig för sådant här beröm. Det är många som är inne på min blogg, men så få som kommenterar, och jag undrar gång på gång vilka det är som tittar, eller om de bara halkat in på ett sökord efter annan information, som tangerat mina inlägg. Tack igen Lambergsfrua!!!