fredag 3 juni 2011

RADBAND

För något år sedan hittade jag ett halsband på Tradera, som, enligt säljaren, skulle vara fin jade. Jag såg att det var turkoser, och la ett bud. Halsbandet blev mitt, för ett mycket rimligt pris.
Fundersam betraktade jag stenarna, när jag fått hem fyndet. De verkade vara ganska obehandlade och av olika ålder. Vissa stenar var nästan svarta. jag räknade till 82st.
För att få veta mera om det, mejlade jag säljaren och frågade varifrån det härstammade. Hon berättade att det var köpt i Lhasa i Tibet, nedanför Potala-palatset, av en tibetan, som måste ha pengar, för att fly till Indien, där Dhalai Lama höll till. Det var ett tibetanskt radband av turkoser, som jag fyndat, väl använt och tummat. Jag hade då redan tagit isär det, för att sortera bort de fulaste stenarna och göra ett halsband av det. Visst kändes det, i viss mån, som en hädelse, men samtidigt som att det kom till nytta igen. Jag la in silverkulor och röd korall, för att det skulle ge en tibetansk känsla.
Så här ser det ut nu, när jag trätt om det:

Ett omgjort, tibetanskt radband av turkoser.
Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Åsamamman6 juni 2011 kl. 15:12

    Så vackert det blev... !

    SvaraRadera
  2. GlasellDesign6 juni 2011 kl. 19:36

    Ja, och tänka sig vad det har varit med om... Det är en stor skatt för mig!

    Kram!
    Glittertind

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)
SKÖTSEL AV SMYCKEN

Egentligen vill man tro att metall och stenar är oömma, och håller färg, glans och lyster för "vardagsslitage". Men några saker kan vara bra att veta:

Oäkta smycken består av metallegering (blandad metall) och då finns ofta bl. a. koppar med i bilden. Särskilt i fuktig, varm och salt miljö (svett... bad... varma, fuktiga lakan, luften i ett badrum) vandrar kopparjonerna lätt till de andra metallerna, så att röd missfärgning uppstår. Det kallas på fackspråk för galvanism, och till vardags för rost eller oxidering. Det sker snabbast när en katalysator tillsätts. I detta fall salt.

Guld är en ädel metall, och stabil, men silver blir svart med tiden.

Äkta pärlor och vissa stenar, som turkoser, bärnsten, malakit är känsliga för parafym, hårspray och andra kemekalier. Det är också bra att veta.

DÄRFÖR:

Smycken i badrummet oxiderar lätt.

Smycken i fuktig sängvärme likaså.

Parfym och hårspray innehåller kemikalier, som kan förändra metall och vissa känsliga stenar. (Bärnsten, turkos, äkta pärlor)

Solen kan också förändra bärnsten och turkos.

Blus eller tröja mellan smycke och hud är ett bra sätt att hålla smycket fint länge.

TARA

TARA
Makraméhalsband i svart tigergarn med äkta silverdetaljer, turkoser, bärnsten och korall. (Sålt)

MICROMACRAMÈ

Micromacrame kallas den teknik jag använder till mina finaste knutna halsband och armband. Materialet jag använder är, för det mesta, vaxad bomullstråd, eller tråd av lin. Men helst vill jag knyta med syntettråd som är så pass tunt, att det t.o.m. går att trä på sötvattenspärlor och stenar med lite mindre hål i, där det passar.

Knyttekniken är mycket gammal och kan återfinnas både bland indianer och i gamla Kina. Sjömännen använde också dessa knutar till både flaskdekorationer (skydd) och annat i sin vardag.

Mönstervariationen och knutarna har jag, personligen, hittat i gamla böcker från 60-70-talet, då denna tekniken hade en trend-period. Man gjorde både gardiner, vepor, väskor, skärp och visa plagg i makramé, på den tiden, men använde då ett helt annat garn än det som finns i mina smycken.

Nu har makramé blivit trend igen. Men nu är det, i första hand, smycken som gäller, med finare knutar och med pärlor och stenar, som inslag.

AUM

AUM
Svart makraméhalsband med äkta stor silverpärla med AUM-tecken två lila agater, m.m. (1259:-)
BRINN-STEN

Förstenad kåda
fylld av forntidens mystik

Strandar
med havets dyning

Brinner
i sanden
som på sin jättefuras bark
i samma sol
som i förgånget Eden

(dikt av Christina Glasell)
Vet du om att bärnsten är så lätt att den flyter i saltvatten? I södra Sveriges kan man göra fynd från Skånes östkust till upp utmed Hallandskusten. Det är den fina Baltiska bärnstenen man hittar då.

På halländska kallas bärnsten för RAV

COILAT JADEHÄNGE

COILAT JADEHÄNGE

FABLE (Dikt som i tävlingen VINTERSAGA illustrerade halsbandet nedan)

She was a lady, bent with age,
so shy, not fond of talking.
Her hair was grey, just like her clothes
but her footsteps were silver, when she was walking.

The touch of her feet glistered pale
of something with magical power.
They looked like stars of the Milky Way
seen in the twilight hour

No one could understand this kind of glow.
Wise man said: "We know nothing that is shining so."
But the purple roses at her gate
(You will them always remember)
ignored the winter and the snow,
blossoming in dark December.

Everywhere else the isy cold
froce every leaf and flower
but around her little gardengate
was summerwind with mighty power.

(by Christina Glasell)