A contest with the name "My sommerdream"... and it was just a few days left. Just a few days to bead... I had to make something, that not needed much time. I looked around among my things, and found a glasscab by Annicka Cederberg. Hm... Beach dreams... That could be ok. Shells and sand and wildroses, The Atlantic Ocean and clouds... So I did a pendant... But the rope? I just had to make 1dm to take a photo, so it would do...
Here is the result:
Yes, I won the contest, but we were two with the same points...
Färgerna i detta halsband var givna, i den tävling, där jag deltog med detta smycke. De tio bästa valdes ut av en jury, för att allmänheten sedan skulle kunna rösta fram det, som de ansåg skulle vinna. Tyvärr nådde detta inte riktigt fram, men jag är mycket nöjd ändå. Många på facebook gillade det, och jag fick åtskilliga berömmande kommentarer. Det är kul med nya utmaningar i form av annan teknik och stil.
Nuuuu
får jag äntligen visa vad jag sysslat med den sista tiden. Mitt tävlingsbidraget till The Battle of The Beadsmith har slukat både tid och engagemang. Det gick ganska lätt att göra, med avseende på att jag hade ordentligt flyt, och inte behövde repa upp och göra om så mycket. Det var bara fransarna och monteringen, som vållade problem. Det höll jag på med i två dagar. Fem gånger försökte jag, innan jag blev någorlunda nöjd.
Smycket innehåller hela 21 fusade glaspärlor... eller snarare cabochoner av glas. Annicka Cederberg, som är en oerhört duktig konstnär inom detta område, har tillverkat både det stora ansiktet och de små knappstora stenarna.
Smycket föreställer havsguden Poseidons Tempel långt under vattenytan. Högt upp på halsbandet ser man soluppgång och solnedgång över vågorna.
Jag möter i första omgången Kerstin Kallin från Sverige. Hon har gjort en drottningskrona med swarovski kristaller och småpärlor...
En av oss åker alltså ur tävlingen i dag. För en halvtimme sedan avslutades röstningen. Nu sitter jag här, som på nålar och väntar på stormen, när alla får reda på resultaten. För besvikelsen kan säkert bli stor på många håll och det är inte alla som kan eller vill spela nöjda och glada ändå...
Låset är handgjort av mässing.
Mellandelen ska se ut som virvlande vatten.
Här är en närbild av ansiktet.
Tidig maj,
men frosten släpper inte sitt grepp.
Morgongräset är vitt.
Koltrasten är tveksam med sina drillar,
hittar inte mat
Maskar och insekter
göms ännu under tjälen.
Solen gassar
i den isiga vinden,
känner sin styrka...
(Text och foto Christina Glasell)
Här har jag infattat en fusad glascabbe från Annicka C. Egentligen ville jag testa hur man fick till detta mönster med pärlor på rad, omgivna av ringar av seedbeads. Låset är av silvertråd, så osynligt, som möjligt. Armbandet är 20cm långt och kostar 2390:-
Från Facebook. Jag kan inte hitta författare eller konstnär, men vill ändå visa denna dikten.
I stood by your bed last night, I came to have a peep.
I could see that you were crying, You found it hard to sleep.
I whined to you softly as you brushed away a tear,
"It's me, I haven't left you, I'm well, I'm fine, I'm here."
I was close to you at breakfast, I watched you pour the tea,
You were thinking of the many times, your hands reached down to me.
I was with you at the shops today, Your arms were getting sore.
I longed to take your parcels, I wish I could do more.
I was with you at my grave today, You tend it with such care.
I want to re-assure you, that I'm not lying there.
I walked with you towards the house, as you fumbled for your key.
I gently put my paw on you, I smiled and said " it's me."
You looked so very tired, and sank into a chair.
I tried so hard to let you know, that I was standing there.
It's possible for me, to be so near you everyday.
To say to you with certainty, "I never went away."
You sat there very quietly, then smiled, I think you knew...
In the stillness of that evening, I was very close to you.
The day is over... I smile and watch you yawning
and say "good-night, God bless, I'll see you in the morning."
And when the time is right for you to cross the brief divide,
I'll rush across to greet you and we'll stand, side by side.
I have so many things to show you, there is so much for you to see.
Be patient, live your journey out...then come home to be with me.
TÄVLING IGEN
Denna gång på Smycketillverkning iFokus.
Här är mitt tävlingssmycke. Lägg märke till snödropparna till höger i broderiet!
SKÖTSEL AV SMYCKEN
Egentligen vill man tro att metall och stenar är oömma, och håller färg, glans och lyster för "vardagsslitage". Men några saker kan vara bra att veta:
Oäkta smycken består av metallegering (blandad metall) och då finns ofta bl. a. koppar med i bilden. Särskilt i fuktig, varm och salt miljö (svett... bad... varma, fuktiga lakan, luften i ett badrum) vandrar kopparjonerna lätt till de andra metallerna, så att röd missfärgning uppstår. Det kallas på fackspråk för galvanism, och till vardags för rost eller oxidering. Det sker snabbast när en katalysator tillsätts. I detta fall salt.
Guld är en ädel metall, och stabil, men silver blir svart med tiden.
Äkta pärlor och vissa stenar, som turkoser, bärnsten, malakit är känsliga för parafym, hårspray och andra kemekalier. Det är också bra att veta.
DÄRFÖR:
Smycken i badrummet oxiderar lätt.
Smycken i fuktig sängvärme likaså.
Parfym och hårspray innehåller kemikalier, som kan förändra metall och vissa känsliga stenar. (Bärnsten, turkos, äkta pärlor)
Solen kan också förändra bärnsten och turkos.
Blus eller tröja mellan smycke och hud är ett bra sätt att hålla smycket fint länge.
MICROMACRAMÈ
Micromacrame kallas den teknik jag använder till mina finaste knutna halsband och armband. Materialet jag använder är, för det mesta, vaxad bomullstråd, eller tråd av lin. Men helst vill jag knyta med syntettråd som är så pass tunt, att det t.o.m. går att trä på sötvattenspärlor och stenar med lite mindre hål i, där det passar.
Knyttekniken är mycket gammal och kan återfinnas både bland indianer och i gamla Kina. Sjömännen använde också dessa knutar till både flaskdekorationer (skydd) och annat i sin vardag.
Mönstervariationen och knutarna har jag, personligen, hittat i gamla böcker från 60-70-talet, då denna tekniken hade en trend-period. Man gjorde både gardiner, vepor, väskor, skärp och visa plagg i makramé, på den tiden, men använde då ett helt annat garn än det som finns i mina smycken.
Nu har makramé blivit trend igen. Men nu är det, i första hand, smycken som gäller, med finare knutar och med pärlor och stenar, som inslag.
BRINN-STEN
Förstenad kåda
fylld av forntidens mystik
Strandar
med havets dyning
Brinner
i sanden
som på sin jättefuras bark
i samma sol
som i förgånget Eden
(dikt av Christina Glasell)
Vet du om att bärnsten är så lätt att den flyter i saltvatten? I södra Sveriges kan man göra fynd från Skånes östkust till upp utmed Hallandskusten. Det är den fina Baltiska bärnstenen man hittar då.
På halländska kallas bärnsten för RAV
FABLE (Dikt som i tävlingen VINTERSAGA illustrerade halsbandet nedan)
She was a lady, bent with age,
so shy, not fond of talking.
Her hair was grey, just like her clothes
but her footsteps were silver, when she was walking.
The touch of her feet glistered pale
of something with magical power.
They looked like stars of the Milky Way
seen in the twilight hour
No one could understand this kind of glow.
Wise man said: "We know nothing that is shining so."
But the purple roses at her gate
(You will them always remember)
ignored the winter and the snow,
blossoming in dark December.
Everywhere else the isy cold
froce every leaf and flower
but around her little gardengate
was summerwind with mighty power.
(by Christina Glasell)