PÄRLBRODERI

Länge har jag haft sug efter att lära mig att brodera sådana här maffiga smycken. men jag har inte riktigt vågat ta ut svängarna förrän nu. Färger, former och mönster ska stämma så att helheten blir ballanserad och harmonisk.

Jag hatar att gå efter givna mönster. Vill försöka själv in i det längsta. Formar efter gehör, och det får bli det det vill bli, och kan bli, med det jag har.

Så är detta, smycke nästan klart. Nu återstår bara själva bandet, så att det kan bli användbart som halsband.

Det kan bli vad som helst, för jag vet inget alls om spiral-rope, eller turkisk virkning. Tänker göra något på känn även här. Ska bli spännande,

                       

PLÖTSLIGT HÄNDER DET

Jag fyndar gärna på loppis. Bärnsten brukar vara ganska dyrt även där, men ibland hittar jag verkliga dyrgripar bland stenarna i ett halsband. Noga betraktar jag dem en och en mot ljuset med lupp, för att söka inneslutningar av allehanda slag. Någon enstaka gång kan det bli en högvinst. Som den här tunna stenen, som satt nästan längst upp i nacken på ett så gott som nytt halsband. Jag har fotograferat stenen från båda sidor.

REST-LESS

REST-LESS-LEGS
Myrkryp i benen, eller i hela kroppen.... Den som vet vad det är, vet också vad sömnlöshet är... och hur det är att vara så trött att man somnar gående från kök till sovrum. För när man rör på musklerna, känns inte krypningarna så mycket. Så var det för mig för ett antal år sedan (och är det fortfarande i bland.)
Jag beställde läkartid, men väl där fick jag besked att det inte fanns någon bot. Tack och lov var jag väl påläst och hade reda på att Parkinsson-medicin också hjälpte mot dessa besvär. Men medicinen har flera biverkningar... Sömnproblem är det vanligaste.... Och rastlöshet...
Men sömnlösa, rastlösa stunder ägnar jag numera åt smyckeshantverk... Det är alldeles tyst i huset och kreativitet och skapande flödar. I alla fall i bland.

Detta hänge är en av mina nattliga skapelser...(gåva)
Det är en stor turkos, infattad med coilad silvertråd,  
detaljer i sterling-silver och små sötvattenspärlor.       

Denna orosfyllda natt!                    

Aldrig får jag sova fatt. 

Oro, som elektrisk ström 

hindrar mig från nattlig dröm. 

Upp och vanka, upp och stå, 

traska runt och bara gå. 

Vila stilla, slappna av...

Jag får vänta till min grav. 

Högsta önskan? Jag kan svara...

är att sova, sova bara!

(av Christina Glasell)

ÄDELSTENAR, HALVÄDELSTENAR OCH STENAR

Gåva till mig själv på min stora dag. Gamla, fina turkoser och silver.

Äkta jade, ametister och bergkristall.

"Äkta" stenar, silver och äkta pärlor (Söta eller salta, spelar mindre roll) har alltid haft mer dragningskraft på mig mig än glas, och annat konstgjort, hur fint det än sett ut i det färdiga smycket. Kanske är det nyfikenheten på stenarnas eventuella påverkan på människan, enligt vissa kulturer, som påverkar mig. Eller så är det det faktum, att jag tillhör en generation, som tycker det är "fint" när stenarna är av ädel sort, som ger mig den känslan. Visst är det vackert, och ibland t.o.m. vackrare med konstgjort material, särskilt om det är välgjort och av hög kvallitet. Och de handgjorda glaspärlorna har jag fallit för helt. Men då ska de vara svenskt hantverk, inte kinesiskt silverfoil. För en handgjord pärla har alltid en utstrålning efter hantverkaren, på olika sätt, och smycket blir på något vis levande.
Gränserna för vad som är ädelt eller halvt ädelt när det gäller stenar i dag, har blivit så svävande och oklart. Många nya stenar har har tillkommit och börjat användas i smycken, så tendensen går åt att kalla allt rätt och slätt för "sten".
Här är några halsband med olika sorters stenar av olika finhetsgrad.

Med månsten, sötisar och silver.

Med peridot, sötisar och silver.

SILVERTRÅD

Silvertråd, jade, amazonit och månsten var denna gången rätt.

 HEDERSPRIS

Att böja till silvertråd med rund-tång påminner mycket om det som kallas för luffarslöjd. I smycke-samanhang används ordet coiling om denna teknik. Det går att göra mycket med coiling. Silvertråden kan man köpa, bl.a. hos Silvergrejs. Den butiken hade nyss en tävling, där man skulle skicka in inspirerande bilder på smycken, gjorda av tråd från denna butik. Till min stora förvåning och glädje, fick jag hederspris för ett av mina hängen. Det är ett jadehänge, med amazoniter och månsten, som platsat bland hennes utvalda inspirationssmycken.

PÅSKENS MENING OCH SÅN´T

Färggranna fjädrar i utslaget ris....

Frigolitägg med tyg och band. Eget hempyssel.

Ägg som prydnad och ägg som spis....

Häxor på kvast, som flyger i skyn...

Barnen klär ut sig, går runt i byn...

Nykläckt kyckling med gyllene fjun

göms under vingen i hönans dun.

Gårdens tupp

gal: "Dags att gå upp!"

Krokusen börjar slå ut i rabatten.

Påskharens skepnad förväxlas med katten.

Påskens mening? Nu sviker mitt minne...

Korset mitt smycke? Det är mode och inne!

Denna dikt hade jag inne i Hallandsposten för ett antal år sedan. Men visst vet väl de flesta att påsken firas till minne av Jesu korsfästelse och uppståndelse... Eller hur är det? Egentligen...?
Nja...Var det inte något med judarna också? Något med påsklamm och osyrat bröd?

Jo, för påsken kallas av judarna för det osyrade brödets högtid och firas till minne av deras flykt från fångenskapen i Egypten. Moses hade av Gud fått i uppgift att befria sitt folk och leda det till ett utlovat land. Flykten planerades väl, i hemlighet. Det skulle ske om natten, så brådskande, att brödet de måste ha med sig inte skulle hinna bli hanterat som vanligt, innan det gräddades. Därför blev det osyrat.

När Farao sedan väl fick reda på att slavarna försvunnit, sände han ut sin här efter dem. Den hann upp flyktingarna vid Röda Havet (eller Sävhavet) men Moses (eller var det Gud?) delade då vattnet mitt itu (Något för Uri Geller, mån tro? Han är ju också jude) så att folket kunde gå till andra stranden på havsbottnen. Hären följde efter, men vattnet slöt sig kring dem, och de drunknade i vågorna (tala om tsunami...)

Korsfästelsen skedde strax före påskhögtiden det året. Det var därför som man tog ner Jesu kropp från korset. Man ville inte att den skulle hänga kvar över högtiden, som just skulle firas. Det skulle vara lite osmakligt, tyckte man...

Detta var fredagen före påsk... Och påskafton infaller alltid första lördagen efter första fullmånen efter vårdagjämning.

PYSSEL, PLOCK, PÄRLHANTVERK....

Vad kallar man det? Det beror väl på hur man ser på det... Självförtroendet stärks med orden, och det är så lätt för det kvinnliga könet att hela tiden nedvärdera det de gör... En man pysslar inte. Han ägnar sig åt smyckeslöjd, smide eller hantverk. De orden vill jag också ta till mig när det gäller min hobby. Pyssla gör man med barnen till jul och påsk.

Här är två nya smycken, nyss klara och nyss fotograferade. Det lilla lila är länkat med silvertråd med lila sötvattenspärlor och swarrisar i AB-klart och i AB-lila.
Det blommiga är sytt med en teknik som kallas koralling. Kanske till fest och bröllop? Eller... Ja vad tycker ni?

Halsbandet LINA, går i lila och glittrar av swarrisar och äkta silver.

JOHANNA till midsommar... examen... fest... bröllop? Vad tycker ni?